Idag fredag, var sista dagen för Ljungberg Berglöfs och packning och städning stod på schemat. ”Jag vill inte åka hem”, ”Det känns som att vi bara har varit här en vecka”, var några återkommande kommentarer, för vi har blivit så väl omhändertagna av bästa reseledaren/tolken Moon och hennes otroligt gästvänliga familj. Pelle och Kalle verkar ha haft väldigt trevligt och barnen har lekt, umgåtts och busat som bara den! Tack vare det har tiden gått så fort och vi har lärt oss så mycket om Korea och hur det är att leva här.
Hur Korea och koreaner är
Ja, det går ju inte att beskriva i ett litet inlägg, men här kommer en sammanfattning och givetvis generalisering av några av våra iakttagelser: koreaner verkar vara väldigt spontana och gästvänliga, trots sin brist på kunskap i det engelska språket. Förståeligt nog har massor med människor kommit och pratat med oss på gatan och fortsatt prata när man sagt att man inte kan koreanska och är från ”Sueden”. Moon har många gånger frågat om olika saker och då fått engagerande hjälp.
Koreaner gillar också jinglar till allt möjligt som t.ex. när tunnelbanetåget kommer till en station, då kommer en lång jingel – vid varje station!. Toaletterna är otroligt fräscha, väl tilltagna och utrustade med stor sminkplatsavdelning för koreaner verkar vara måna om sitt utseende, vilket också märks på det stora utbudet av kläder, skor och accessoarer. De kända märkena är populära även här och finns i en uppsjö olika varianter. Att hålla handen mor och dotter eller kompisar är också vanligt förekommande och är man ett par klär man sig gärna likadant i t.ex. likadana randiga tröjor och shorts.
I alla affärer finns ett antal expediter som hälsar dig välkommen med långa fraser och följer varje steg du tar. I varuhusen kan det finnas avdelningar där det finns en expedit avsatt för varje skomärke, hyllavdelning etc. Allt är därmed otroligt effektivt och går snabbt!
Att åka taxi är en billig, men spännande upplevelse. Här gäller inte bilbältesregeln eller antal personer per bil heller för den delen. Att köra bil i Korea handlar om att effektivt bryta mot de flesta reglerna, men på ett smidigt och ändå relativt ”säkert” sätt. Det tutades väldigt lite och under våra två veckor såg vi bara en ambulans i utryckning. Sirener hördes mer sällan än hemma.
Snart lugn och ro för Zetterbergs:-) men innan dess en sista måltid
Nu kan familjen Zetterberg gå in i dvala under deras återstående veckor. Moon, hon ska umgås med släkt och kompisar och Pelle ska som tidigare nämnts dra in till Seoul och Asiens största musikaffär:-). Lina och Max ska säkerligen fila på koreanskan med halmeoni och hal-abeoji (mormor och morfar tror jag det heter).
Sista dagen blev i alla fall ordentligt firad med ett besök på en fin kinarestaurang i närheten. Vi blev visade till ett enskilt rum där ett stort runt bord var findukat och med en rund snurrbar påläggsskiva i mitten. (Det är just en sådan man saknar när man äter tacos i Sverige). Moons föräldrar beställde in rätt efter rätt och alla åt vi som vanligt tills vi storknade av den goda maten:-).
Vårt avskilda rum
Sista måltiden tillsammans!
Ät mycket! Ta mera!
Mani mashi så! Jättegott!
Sista buset!
Sista inköpet!
Tusen tack från Ljungberg Berglöfs
Massor med tusen tack till supertolken/reseledaren Moon och hennes familj för den otroliga gästvänligheten! Zetterbergs träffar vi säkerligen i Hårte om några veckor. Moons föräldrar hoppas vi få träffa i Sverige nästa år:-). Anjong ghi ga saeå (hejdå, tror jag)
P.S. Kul också att många följt vår blogg och våra lååånga inlägg! Skrivit har vi ju gjort mycket för vår egen skull, för att komma ihåg och minnas! Kanske blir det något ytterligar inlägg när vi anlänt till Sverige och eventuellt, om jag får till det, något bildspel,(Bara Pelle har 300 bilder tagna här i Korea). Annars gott folk: ”Sverige! Here we come!:-) D.S.
Vår Korearesa 2013 