Idag lämnade vi ett riktigt hett Seoul för att ta oss ca 33 mil söder ut till Busan för att tillbringa fyra dagar vid havet.
På Wikipedia.se kan man läsa att: ”Pusan (eller Busan) är en stad i Sydkorea och är belägen vid den sydöstra kusten. Den är landets främsta hamn, tillika en av världens största. Pusan är landets näst största stad och har ca 3,6 miljoner invånare.”
Snabbt gick det att ta sig dit med snabbtåget KTX, som vi bloggat om tidigare. Allt flöt på otroligt smidigt. Avgång prick 13.00 och ankomst 15.36 precis i rätt tid! Det vore något för SJ att lära sig av! Som fortast gick det 302 km/h, men det kändes inte alls.
Skönt och snabbt och nintendo ds
Spela för hela slanten
Tack för att ni åkt med KTX! Välkommen åter!
Väl framme stötte vi på första regnet och ännu har det inte slutat regna. En liten missräkning, men vi hoppas på bättre väder imorgon!
Vad för spännande har vi varit med om idag då? Jo, taxiresan från Busan tågstation till Popcorn Hostel, blev en onödigt spännande och lång taxiresa för fam. Ljungberg Berglöf. En, av kol svårt angripen, äldre taxichafför skulle ta oss till vandrarhemmet, men hade uppenbarligen ingen koll. Inte förstod han ett ord engelska heller. Vi åkte 150 meter. Sedan stannade han och försökte hitta stället på sin koreanska gps, utan resultat. Givetvis hade vi ingen adress eller inget telefonnummer dit (Moon hade i andra taxin). Tiden och taxametern gick. Vi fick inte tag på varken Pelle eller Moon heller. Till slut fick chauffören tag på någon som visste och vi påbörjade en väldigt långsam och ryckig färd mot vandrarhemmet och efter en evighet kom vi fram. Säkerligen en kvart senare än Zetterbergs som dessutom startat efter oss. De hade i motsats till oss haft en fantastiskt trevlig chaufför som glatt, snabbt och säkert guidat dem på vägen:-)
Popcorn Hostel är ett fräscht vandrarhem, med ung och trevlig personal som talar engelska! Härligt! Vi har bara några minuters gångväg till stranden. Den besöktes givetvis och barnens härliga skrik när de i regn sprang ner till strandkanten och möttes av härliga vågor var befriande, men kanske inte lika befriande när både Aron och Max gjorde varsin vurpa och blev ännu våtare än de redan var. Lika kul att dyngsura och i totalsandiga sandaler ta sig tillbaka var det inte!
Spöregn, men vad spelar det för roll?
Gräva och titta på Japanska havet!
Efter att ha släckt hungern med Kentucky Fried Chicken vandrade vi alla glada i regnet genom en liten marknadsgata som bjöd på allehanda fiskar, skaldjur och annat spännande.
Liten marknadsgata.
Spännande fiskar och annat!
Kvällen avslutades precis med barhäng med öl, chips och koreansk tv i den trevliga loungen på vandrarhemmet där vi upptäckt att övriga gäster bl.a. består av två andra svenska familjer. Kalle och Lina har hunnit säga hej och ett av barnen heter…Linn:-)
Vårt sköna vandrarhem där man kan hänga i sällskapsrummet
Vår Korearesa 2013 